Garnatro


En programförklaring.

Jag tror att garn kan bygga gemenskap. Vi är många som på varsitt håll gärna sätter oss ner med våra handarbeten, reder ut tankarna och önskar gott inför framtiden, för oss själva och för dem som ska få ta emot det vi tillverkar. Om vi då hittar en gemensam uppgift kan vi tillsammans åstadkomma viktig saker. Vi kan värma varandra.

Jag tror att vi med garn kan göra världen varmare. Vi kan hälsa främlingen välkommen till landet, till byn, till hyreshuset. Vi kan visa omsorg och kärlek med ett par ullsockor. Istället för en blomma.

Jag tror att alla garner behövs. Vi gör gott om vi tar hand om det som andra kanske övergett eller inte hittat sysselsättning för. Restgarner har potential att bli något stort, allt enligt de egenskaper de har. Det finns ett uppdrag för alla.

Jag tror att garn på fel ställe väcker tankar. Garnbombning, stickgraffiti eller gerillastickning. För vem kan låta bli att dra på munnen då stuprännan eller cykelstället har fått kläder? Det händer nåt med tankarna då normer bryts och att bryta normer med garn är något som inte förstör. En sax och världen är återställd.

Jag tror att garn kan värma barn. Och vuxna. Genom att samla in större mängder sockor, mössor, vantar, koftor, filtar och halsdukar kan vi göra skillnad på en mottagningscentral. Som alldeles ny i vårt karga klimat kan det vara svårt att veta hur man bäst håller värmen på sina små. Och stora. En värmehälsning från människa till människa.

Jag tror att garn är bra för trötta eller rastlösa händer. Känslan i handen då den värms upp, smeks av mjukhet och fingrarna hittar små ojämnheter och strukturer att leka med gör gott. Trötta händer som inte orkar arbeta får lite att pyssla med. Rastlösa händer som oroligt söker syssla för att tankarna för en stund ska ta lite längre lovar. Stanna upp. Hitta lite koncentration.

Jag tror att garn är bra för välmåendet. Att få tillverka något eget med händerna då maska läggs till maska gör tiden mer meningsfull. Må det sedan vara en asylsökande som väntar på beslut, en inbiten garnmorska som unnar sig en lång stund i soffan efter hushållssysslorna eller någon stressad nutidsmänniska som försöker varva ner efter arbetsdagen. Handarbetets hälsobringande effekter har det stått mycket om i pressen på sista tiden. Och det som står i tidningen är sant.

Jag tror. 


1 kommentar:

  1. Jag tror att bara tanken om att få göra någonting vackert och nyttigt för någon annan värmer själen och får endorfinerna strömma i kroppen. Själen blir matad och att känna garnet i händerna går rakt till hjärtat och kreativcentret i människan.

    SvaraRadera